Godkväll eller God natt !

Nu är jag så trött att jag somnar snart när jag skriver. Jag ligger efter i mitt bloggade.

Idag har jag tagit lungt, samlat kraft..o tittat på filmen "Allt för min syster !" Tack Alla ni som jag mig filmtipset på Facebok.
 
se den, Gråt o reflektera över vad som är viktigt i Livet !!

Min kära Syster Caroline, Jag älskar Dig !!!

Sov gott

Så bra skrivet !!!

Läs o Begrunda!!!

http://www.expressen.se/ledare/1.1883852/ann-charlotte-marteus-apartheid-den-rara-versionen

Hej
Jag sitter nu o skriver det sista inför morgondagens förhandling i Länsrätten.
Ska träffa familjen kl 08.30 sista genomgång!

Målet gäller 10 årig flicka med Ryggmärgs bråk, motpart FK Dalarna.

Så här går en muntlig förhandling till:

• Målet ropas på och alla berörda parter och vittnen kallas in i rättssalen.
  Hög Puls!!! Nu är vi laddade !!
• Ordföranden kontrollerar att alla som kallats till förhandlingen har kommit. Om någon inte kommer, måste förhandlingen i allmänhet ställas in. Det betyder dock inte att förhandlingen inte blir av, utan alla måste i så fall kallas på nytt till en annan dag. För att vittnen inte ska påverkas av det som sägs i rättssalen, får de sedan vänta utanför rättssalen tills de blir inkallade för att vittna.
• Rätten beslutar i vissa fall om stängda dörrar, vilket innebär att allmänheten och andra som inte är direkt personligt berörda inte får vara närvarande i rättssalen.
• Ordföranden inleder förhandlingen.
• Sökanden beskriver sin begäran (yrkande) och sina grunder.
• Motparten ger sin syn på saken.
• Sökanden får utveckla grunderna för sin talan utöver det som kommit fram i den skriftliga utredningen.
• Motparten får utveckla grunderna för sin inställning.
• Eventuella vittnen och sakkunniga förhörs. De får avlägga ed och digitala ljudinspelningar görs av förhören.
  Inspelningarna är sekretessbelagda om förhandlingen hålls inom stängda dörrar. Det innebär att det bara är de som är direkt berörda av målet som kan få tillgång till dem.
• Parterna slutför sin talan.
• Förhandlingen förklaras avslutad med att ordföranden talar om när och hur domen kommer att meddelas.

Nu måste jag sova....God natt !!!

//V

skriv under uppropet

www.assistansuppropet.se


tack o God Natt !!


//Veronica

Möt kvinnan bakom Assistansuppropet.se

2010-02-08 09:43

Assistansuppropet fortsätter...

Här kommer några länkar:


http://www.foraldrakraft.se/assistans/kasta-assistansforslaget-i-papperskorgen.html

Måndag den 1 februari

Dagen började inte så bra, eller jo, det gjorde den, men vid pass 08.30 så gick det mesta fel. Jag väntade i lobbyn till mitt hotell på att min förbeställda taxi med ramp skulle komma och ta mig till tv-huset på Gärdet, där jag skulle vara med i direktsändning. Men det kom aldrig någon bil. Vi började ringa desperat till taxi 020 och försökte hitta en lösning, tv ringde, kommunikationsavdelningen ringde, alla ringde - men någon bil kom inte. Problemet var inte bara bilen som uteblev, utan också att det bara finns en rullstolsbuss med ramp om man inte bor i Stockholm och kan använda färdtjänsten där (det kan man inte som skriven i ett annat län). En buss - i huvudstaden.

Till slut löste det sig när fyra hyggliga män hjälptes åt att lyfta in permon och mig i en bil, och så susade vi iväg till tv. Jag kom in i allra sista minuten, superstressad och sminket gjorde sitt på nolltid – snacka om quickfix! – och in i studion till Micke Leijnegard och Helle Klein.

Dagen fortsatte i samma tempo. Arbetslunch direkt efter tv, presskonferens om Assistansuppropet.se som jag precis startat i protest mot Försäkringskassans nya bedömningsunderlag. Kan ni tänka er att de frågar om saker som säker sex, toalettvanor och om man för en näringsriktig diet? Oerhört integritetskränkande, och på bara ett par dagar har 1.000 personer skrivit under uppropet.

Nu ligger jag på sängen och pustar ut, för efter presskonferensen hade jag flera möten inbokade, och nu känner jag mig i stort behov av vila.

PS:Titta gärna in på: www. Assistansuppropet.se

 

Tisdag den 2 februari

Sov illa i natt, och hoppade därför över förmiddagens ledningsgruppsmöte. Jag hade flera viktiga möten inbokade på vårt Stockholmskontor efter lunch, och har fokuserat på dessa. Affärsmöte, kontorsmöte, personalmöte – tänk att det finns så många olika slags möten? Jag tycker verkligen om att träffa människor, det är utvecklande och ger såväl nya perspektiv som behövlig självdistans.

Assistansuppropet rusar fram, folk ringer, mejlar och skriver under. Fantastiskt, men det visar också hur många som berörs av och upprörs av Försäkringskassans agerande.

Sent ikväll fick jag också höra att Socialstyrelsen beslutat att skjuta upp testet av bedömningsinstrumentet, 90 sidor ingående frågor, där personer med funktionshinder ska klockas minut för minut för att få sin rätt till personlig assistans. Är det rimligt? Ibland känns det som om vi inte kommit någonstans, fastän det är år 2010. Jag minns så väl när jag fick träffa Bengt Westerberg för första gången 1993 och frågade honom när lagen skulle komma, och hur glad jag blev över att snart kunna få inflytande över hur jag skulle leva mitt eget liv. Så här snart 20 år senare har inte mycket förbättrats, kanske snarare försämrats? Lagstiftarens intentioner var inte alls det som vi ser nu.

Bristen på tillgänglighet för personer med funktionshinder är också skrämmande. På kort tid har jag inte tagit mig hem till Falun med tåget från Stockholm eftersom tågen då ersatts med vagnar utan lift.  Statens Järnvägar och alla medborgare ska inte kunna resa med dem, inte ens på avgångar som är märkta med rullstolsvagnar? Jag tvingades åka taxi båda gångerna, och kom hem kraftigt försenad, modfälld och trött. Varför ska allt behöva vara så krångligt?

Middag med min kompis Viktoria som jag passar på att träffa i kväll när jag nu är kvar i Stockholm, vi hinner ses så sällan. Sedan stupar jag i säng!

 

Onsdag den 3 februari

Telefonen ringer värre än någonsin, hundratals sms i inkorgen. Det är jättemånga oroliga som hör av sig till mig. Det är anhöriga, personer med funktionshinder och personliga assistenter, alla undrar var det här ska sluta. Jag blir så ledsen när jag hör att personer måste säga upp sin fasta anställning på grund av att de fått begränsningar i sin assistans.  Ett roligt jobb betyder så mycket. Själv älskar jag mitt jobb, kan faktiskt inte tänka mig hur det skulle vara att inte förvärvsarbeta. Jag är nästan ständigt på resande fot. Idag rullar jag och hundarna norrut mot Umeå, dit jag faktiskt håller på att flytta även om mitt hus inte är i ordning ännu. Min assistent rattar bilen tryggt, vi har inga problem att komma fram på E4:an, var lite orolig att snöovädret skulle ställa till det för oss.

Undrar just vad Försäkringskassan skulle sagt om min räkmacka från Statoil som jag stoppade i mig till middag, inte så näringsriktigt befarar jag. Uppropet är nu uppe i snart 4.000.

Nu närmar vi oss lägenheten, och det är dags för mig att stänga av datorn.

 

 

Torsdag den 4 februari

Allt mitt flängande under veckan gör att jag känner mig seg som en skumgodis när jag vaknar. Sköter en massa kontorsärenden via telefon från bostaden, känner mig inte helt kurant. Misstänker att den där räkmackan inte var så fräsch ändå.

Skyndar iväg ner på stan för lunchmöte på restaurang, en av våra regionchefer slutar och nu ska hon tackas av.  Det känns lite vemodigt som det alltid gör vid dessa tillfällen.

Eftermiddagen ägnar jag åt fler möten, den här gången gäller det vår satsning på unga vuxna med funktionshinder, VH action. Vi har spelat in en jättehäftig film där en av våra kunder har huvudrollen, och nu utvärderar vi arbetet. Vi pratar också om sommarens resa till Peace& Love-festivalen där vi hyrt en herrgård med anpassat boende, och ska hållas under hela festivalveckan. Det är många som vill åka med.

I kväll är jag trött efter denna intensiva vecka. Laddaren till min permobil är trasig, så jag måste fixa en ny i morgon, annars tar jag mig inte ur fläcken. Eftersom jag inte är i mitt hem-landsting så måste jag ha ett tillstånd för att få en ny laddare från hem-landstinget till landstinget där jag befinner mig. Suck, varför ska allt vara så krångligt? Varför kan jag inte bara åka upp på Hjälpmedelscentralen och byta in min trasiga laddare?

Jag har jättesvårt att somna, tanken på hur jag ska hinna fixa tillståndet och vilka möten jag måste ställa in stressar mig. En reservdel till en bil kan man ju skaffa var som helst, men en laddare till en permo, läs mina ben, ska man behöva tillstånd för. Undrar om någon tror att jag tänker sälja den på plattan?

Fredag 5 februari

Det första jag gjorde när jag vaknade i morse var att kontakta Hjälpmedelscentralen. Svaret blev som befarat: ”Du måste ha tillstånd”.

Jaha, jag blir hänvisad till att ta kontakt med hemlandstinget, och när jag har fått tillstånd därifrån, kan de eventuellt hjälpa mig i mån av tid.

Håhåjaja.

Sedan ilar jag iväg till en lunch på kontoret med riksdagsledamot Maria Lundqvist-Brömster. Vi hinner få en trevlig pratstund innan det är dags för lite skrivbordsjobb.

Vi bestämmer oss för att gå på After work nere på stan, men när vi kommer dit finns ingenstans att ställa bilen. Handikapparkeringen är överfull av – cyklar!

Blir man trött eller blir man trött? Är det ingen fler människa än jag som har ett funktionshinder och som brukar gå på After work?

 

Lördag 6 februari

Strålande vackert vinterväder med en glad sol som tittar fram, och jag är ledig hela dagen! Passar på att ladda mina mentala batterier och njuter av att bara slappa.

Ute med hundarna Elle och Joy på promenad, de skuttar ystert längs skogsvägen och jag känner mig lika glad om än lite mindre skuttig.

Jag har fortfarande inte fått tag på en ny laddare till permon, det mesta verkar handla om batterier just nu J 

Dessvärre kör jag fast i en snödriva, och det tar ett tag att skotta sig loss.

Melodifestivalen drar igång, men utan mig. Jag har inte någon tv i min tillfälliga bostad, och jag hinner inte åka ner till Örnsköldsvik och vara med på plats. Istället dricker jag varm choklad, äter en bagel och läser tidningen Amelia. Mysigt!

 

Söndag den 7 februari

Lååång frukost, och så börjar vi packa bilen igen. Under nästa vecka ska jag åka på föreläsningsturné här uppe i Västerbotten. Vi avslutar den med en stor assistanskonferens i Lycksele till helgen. Dit kommer David Lega och Maud Deckmar och föreläser, och Carola underhåller på kvällen. Det ska bli riktigt, riktigt roligt och intressant.

Men nu är det Skellefteå och norra länsdelen som gäller. Det är alltid mycket prylar som ska med när jag föreläser, infoblad, roll ups, datorn förstås och så en hel del annat. Tur att vi har en rymlig bil.

Skellefteå är så mycket större än jag tänkt mig, passar på att titta runt i stan innan jag sätter mig vid datorn för att förbereda min föreläsning i morgon.

Tiden rusar iväg som vanligt, nej, dags att stänga locket och gå i säng.

God natt och tack för den här veckan,

.

Kommer till sminket 10 min innan sändning, känner mig jättestressad....
två tjejer hjälper mig med smink o hårstyling...




Allt detta i huvudet???

Allt detta i ansiktet?? Kommer nog se lite annorlunda ut, man kan trolla med smink...
Kan man sminka trolla bort Permobilen ?? Ibland är trött på den...Rullstolen både försvårar o underlättar mitt liv...
Dubbel känsla!!

Sitter o tänker "hoppas det finns ramp i studion, Hur gör jag annars?? 5 min, vågar inte fråga, vill inte veta.....

Här är den...Blev så glad när jag såg den....Nu snart kan sändningen börja....

Här är vi...redo för sändning !!!

Efter den sändningen, dax nästa program...filmar i hissen, taxin väntar, jag får inte missa den enda bil som finns med ramp....bråttom, bråttom....



Tv4 kommer o filmar i Taxin på väg till presskonferansen...













































 

Valpen Joy, han vill ha lite egna pengar o kommer på iden att dela assistents tidrapport på två...
så att halva lönen betalas till joy...Han river tidrapporten i två delar ut...Han ser så oskyldig ut ??!!

God natt säger hunden Elle, hon trött efter en dag som TV stjärna!
Hon är så duktig, Elle alltid med mig...Jag älskar henne så mycket!

• Hej på Er Alla !

Det kan tyckas att inte assistansuppropet behövs nu när socialstyrelsen tillfälligt dragit tillbaka behovsbedömningsinstrumentet...det händer mycket just nu att vi behövs mer en någonsin..Jag återkommer till detta under morgondagen...

Imorgon åker jag till Skellekteå för att hålla föreläsning på måndag, vi har fått byta lokal för att det så många anmälda...Wow vad Kul ! Frågan känns så viktig!!

Hej, Nu sitter jag o skriver till dig från Umeå.

För en vecka sedan idag startade jag www.assistansupropet.se på facebook är vi idag 6000 personer, helt otroligt !!! Tack Alla som har visat sitt stöd.

Vi fick socialstyrelsen att tillfälligt dra tillbaka det kränkade behovsinstrumentet. Assistansuppropet har varit med i SVT, TV4 radio o tidningar...

Massor har ringt , jag har 100 obesvarde mail, jag svarar så snart jag kan... Vi fortsätter, aldrig att ge upp..

På Socialstyrelsens hemsida kan man läsa: "Vi arbetar för social välfärd och värnar om den enskilda människans rätt till god hälsa, vård och omsorg. Vi står på medborgarnas sida.

Det har jag aldrig märkt...???



" Atikel 17 Skydd för den personliga integriteten Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning lyder enligt följande:

Alla personer med funktionsnedsättning har rätt till respekt för sin fysiska och psykiska integritet på lika villkor som andra.

Jag anser att Socialstyrelsens förslag, vilket in i detalj kartlägger varje detalj av en människas hjälpbehov, klockar dem och räknar dem i antal - strider mot artikel 17 i konventionen. Vad tänker du på när du hör ordet integritetskränkning? Att din digitala kommunikation registreras?

Vad säger du då om följande scenario, att du vartannat år i ett 90-sidor tjockt dokument skall redogöra för främmande människor dina intimaste detaljer kring toalettbesök, huruvida din kost är balanserad, dina sexualvanor säkra och hur du har det med liktonar. 16 sidor ägnas åt ditt matintag - och då ingår inte själva anskaffandet eller tillagningen. Det är inte ett skräcksenario i en Kafka-värld. Det är precis vad Socialstyrelsen föreslår på fullt allvar. Det är fullkomligt oacceptabelt!

Handikapp- och brukarrörelsens representanter tillkännager i dag att man lämnar samarbetet den i statliga referensgruppen....

se www.assistansuppropet.se
http://www.etc.se/25682/protesterna-loenade-sig-tillfaelligt/
http://www.foraldrakraft.se/politik/stoppa-vansinnet.html

tack för en fantastisk vecka!!!

Nu finns inslagen från TV4 och SVT ute på nätet!

Under måndagen höll Assistansuppropet presskonferens på Hotell Anglais i Stockholm. Syftet var att väcka uppmärksamhet mot Socialstyrelsens styrdokument för beräkning av tid för assistansersättningen. Ett dokument som tagits fram under förgående år och som nu ska testas i skarpt läge hemma hos personer med funktionshinder som ska få sitt beslut om assistansersättning omprövat.

Medlemmar från JAG, STIL och DHR, samt initiativtagaren till Assistansuppropet, Veronica Hedenmark, närvarade på presskonferensen och gick igenom den detaljanalys Socialstyrelsen vill utföra på dem som söker assistansersättning.

Det nästan hundrasidiga dokumentet som framställts innehåller många integritetskränkande frågor som berör allt en människa kan tänkas göra med sitt liv. Några exempel på det som ska kartläggas är intaget av mat, toalettbesök, intim hygien och sexuella preferenser. Alla dessa aktiviteter är upplagda för att tidsmätas och kontrolleras i enheter av minuter och sekunder. Detta är en djupt ingående kartläggning av individer som inte förekommer någon annanstans i samhället av självklara anledningar.

- Socialsyrelsen hänvisar till att detta är ett arbetsmaterial och inte på något sätt klart. Så kan man se på det, men problemet är att från och med februari ska detta material testas på åtta försäkringskassor i hela landet på ett stort antal personer. Det här ska alltså testas på personer i skarpt läge, det går alltså inte att säga nej till detta, gör man det riskerar man att förlora sin personliga assistans, säger Jonas Franksson från föreningen STIL.

Det Assistansuppropet kräver, det är att regering och riksdag går in och stoppar det här testet. Denna kränkning av privatlivet är inget någon bör utsättas för, bara för att kunna få leva under samma villkor i vardagen som resten av landets medborgare.